Till en jättefin familj!

Ja usch det är tragiskt som bara den=(
Kram till dom
mm.. det var vårt hus. Veckan har varit kaotiskt på många sätt sen det hände. Att jag skrev om det på bloggen var för att hela den dagens händelseförlopp snurrade som en dålig film i mitt huvud varje gång jag skulle försöka sova. Och varje morgon vaknar jag med ångest över allt är borta och för en kort sekund är jag orolig att jag drömt att barnen och K överlevde. Så tårarna är mina morgonvänner och de lär nog stanna ett tag. Och ett sätt att bearbeta det är skriva ner det. Tack för din kommententar till mig och tack för att du bryr dig och dina vackra ord om oss. I detta läget så inser man ännu mer hur härlig min familj är och hur viktiga vänner är. Men även att människor man inte känner kan visa så stor generositet och omtanke. Det har värmt oss alla dessa dagar och ibland har vi gråtit mer av alla som är så godhjärtade än för huset.
Tack för du är du, Malin och var rädd om dig och dina. hör gärna av dig om du är uppåt hit.
Kram