wallaz

Jobbig dag

Vilken jobbig dag det har varit. Tog bilen själv ner till stan förut, ville vara för mig själv ett tag. På torget var det Luciakröning. Pampigare Luciatåg har jag aldrig sett. Jättevackert. Gick även in i Kyrkan. Kunde tyvärr inte tända ett ljus för det var en kör som sjöng julsånger & kyrkan var alldeles fullsatt. Ska gå dit i morgon istället.
 Sölvesborgs Kyrka är så fantasktisk vacker. Och kören sjöng helt underbart. Kunde inte hålla tillbaka tårarna när jag satt där utan allt bara brast. Tänkte på Rune, Sören och Pia. På Åsa, Ann, med familjer, Kamilla och Katrin med familjer & lilla Emma & Karin . Det har hänt alldeles för mycket och det gjorde så fruktansvärt ont i kroppen. Jag kunde helt enkelt inte stanna kvar.  Fick inte luft.

När jag sen satt i bilen så slog det mig att så här kommer det alltid att vara. När man väljer att flytta från sina hemtrakter så är detta priset man får betala.  Man kan aldrig vara närvarande så som man kunde vara  förr. Och det är den absolut jobbigaste saken med att bo så långt från alla nära & kära.

Vissa dagar är tunga andra lätta & idag var det jättejobbigt.

vackert eller hur..

Jag förstår exakt hur du känner dig älsklings malin..saknar er massor massor puss på dig o er och så hoppas jag att din morgondag känns bättre..

Ibland räcker det bara att finnas till...även om man inte är i närheten så räcker det långt med att man bryr sig & hör av sig ändå.



Kram

Jag känner igen mig, att ha avståndet till nära å kära då man helst av allt bara hade velat kika över och kolla läget. Det är ett pris,men tyvärr högt...



Kyrkan ser ju oerhört fin ut. Kramar

Oj vad fint!

Jag gillar gammla bygggnader.



Det är nått speciellt med dom. :O

"Where ever I lay my hat it's my home" fick jag förklarat för mig en gång. Man skapar sin vardag där man befinner sig. Tänk ändå så mycket bättre allt är med internet!

Mmm,,,,,men vet du malin, nu känner jag dig inte så personligen så som dom andra här antar jag, men vi har ju träffts:) men vet du, jag känner så starkt med dig å din blogg, å alla dina känslor!!! livet blir ta mej fan aldrig som man tänkt sig å ibland mår man bäst om man flyttar på sig, klart du saknar din familj o vänner här i säffle, inte träffa irl, men tack gode gud för nätet;) jag tycker du är stark som påbörjat å börjtar rota ett nytt underbart liv å fått en underbar dotter med någon man älskar!! det måste kännas underbart!!



jag mår själv väldigt dåligt nu, å tycker jag förstör "familjebilden"...... men när ska jag vara lycklig?? är jag ego?? =(



finns så många varför å och och hur??



tusen jävla rock-kramar till Malin, keiern, alva ola å freja =)